Jaktformer Vilt Jaktkort Fågelföryngring Guidning

Allmän Information

Vilhelmina är välkänt för sin småviltsjakt och sina erkänt viltrika marker, i första hand för sin tjäderjakt och orrjakt, men du finner även ripa här. Området består av marker lämplig för fågeljakt både med träskällare och stående hundar.

Rippjakten, jakten enbart mot ripa finner du uppe i fjällterängen (ca 50 km).

För harjakten / stövarjakten finns utomordentliga möjligheter för finna drev, även efter räv. Den är tyvärr underskattad idag för tillgången på hare är generellt god och markerna är fria från varg

Jakttider för området

Tjäder, Orre 25 aug – 15 nov, Därefter är endast tupp lovlig fram till 31/1

Ripa 25 aug – 15 mars

Hare 1 sept – 28(29) feb

Räv 1 aug – 15 april

Jaktformer

Jakt med skällande fågelhund (Trädskällare)

Vid trädskällarjakt går man sakta genom skogen, helst i motvind så hunden lättare får vittring av fågeln. Du går så sakta att hunden hinner söka av all mark framför dej, den söker i bågar kanske 100-400m på sidan och framför dig. När hunden finner löpa av fågel spårar den tills den kommer på den, fågeln flyger upp i ett träd och hunden tar ”ståndskall” under.

Du börjar ansmygningen och den riktiga utmaningen. Fågeln kan vara riktigt svår att se, och ser den dej flyger den. Du använder kamoflagefärger på kläder och döljer ansikte och händer med mask/snusnäsduk och handskar. Hunden hjälper dig med att avleda fågeln genom att dra till sig uppmärksamheten.

Är hunden erfaren kan den hitta fågel i träden också, eller om du skrämmer fågeln kan han höra vart den” träar” igen även om det är 200 m bort.

Jakt med stående fågelhund

Jakt med stående hund bedrivs i första hand på djur som trycker för att undkomma upptäckt, här passar skogsfåglarna in.

Hunden skall ha kontakt med jägaren och söka i bågar framför och på sidan. Man går om möjligt mot vinden för att hunden lättare skall få vittring av viltet och fågeln inte skall höra er så lätt. Springer hunden för långt bort ser du inte när den ”står”.

Vid jakt i fjällen kan avstånden bli upp till 200 m. Hunden går i huvudsak på fågelvittring när den ställer.

Vid Jakt i skogen skall hunden hålla sig närmare jägaren då sikten är betydligt kortare än vid öppen terräng. Hunden arbetar också mer med löpor efter fågel och spårar för att finna fågeln i lega. Skogsfågeln går långa sträckor efter marken och ett avancemang från en första markering av hunden kan pågå ett par hundra meter, speciellt som fågeln kan försöka springa undan under tiden.

Fågeljakt utan hund

Ni går några kompisar i bredd, sikten i skogen kanske bara är 20 m, gör att man måste vara extremt snabb att skjuta om du själv skrämmer upp fågeln, är det öppen terräng begränsar hagelvapnet avståndet. Har ni tur flyger den över en kompis och han/hon har fått några extra sekunder på sig. Det säger sig självt att ni skall vara tränade skyttar vid denna jakt. Alternativt ser eller hör ni att fågeln sätter sig nära intill och kan smyga på fågeln.

Stövarjakt

Jakten bedrivs mot hare eller räv. Man släpper hunden tidigt på morgonen medan harens nattspår ännu är färska. När hunden hittar harens spår skall han reda ut det. Det kan ta lång tid om hunden hittat en spårlöpa som är sprunget tidigt på natten. När hunden närmar sig legan kan den avge glesa väckskall för att få haren att röra på sig, vid upptaget avger hunden intensiv skallgivning och drevet börjar. Upptagsplatsen anses vara ett säkert pass.

Vilt

TJÄDER

Tjädern är med största sannolikhet en av de mest mytomspunna fåglarna på norra halvklotet. Allt från ruskiga hjulormar, en sorts drakliknande varelser i småländsk folktro till mellaneuropeiska furstejakter på hochwild och där emellan allehanda norska och svenska vidskepelser med inblandning av skogsrå osv.

De mäktiga Tjäderspelen pågår under parningstiden i maj
Tupp blir ca 3,5-4,5 kg i extremfall 7 kg
Höna ca 1,5-2,5
Ålder upp till 8år, tupp vuxen 3-4 år, höna könsmogen från 1,5 år

Från ca 3 års ålder har Tjädertuppen revir i anslutning till den spel/parningsplats som valts. Med bra vegetationstyper kan yttergränserna på området vara ca 1 km. Ju sämre det passar fågelns biotop/livsmiljö desto större blir området, med fler tomma fläckar där den inte rör sig. Yngre fåglar tillåts hållas på de sämre vegetationerna inom området. Hönan har ett revirbeteende under sommarens kycklingperiod resterande del av året rör den sig generellt över större områden än tupparna och är mindre beroende av skogsmarkens utseende. Efter spelperioden i maj ruvas äggen lite mindre än månad och kläcks i mitten av juni. Dagarna efter kläckningen är överlevnaden väldigt beroende av vädret/temperaturen. Kycklingarna får inte bli kalla och våta (ihjäl frysning ) och insektslivet skall vara aktivt, då insekter det nästan uteslutande är kycklingarnas föda första månaden

Biotoper: Med variation för årstid är skog med ljusinsläp (luckig granskog eller gran/tall blandskog) med blåbärsris på marken en favoritbiotop, sumpskog med tuvull en annan. I och med det storskaliga skogsbruket i Norrland kan det för tjädern vara svårt att hitta lämpliga biotoper i närhet till spelplatsen och det kan få fåglarna att röra sig över mycket större områden än vad som är normalt i södra Sverige, speciellt emellan olika årstider. Med Vinter, vår, sommar och höst biotoper.

Yngre fåglar har större respekt för predatorer som duvhök, räv, mård, och håller sig gärna i en tätare skog trots att det bjuds sämre födomöjligheter Äggen/Kycklingarnas predatorer är nötskrika, korp, räv, hermelin, mfl. samt grävling i den mindre mängd de finns här uppe. Mat:

Maj-Okt: vårfryle ,tuvull, kovall, blåbärsris, blåbärsblad
Aug-Sep: blåbär, lingon, kråkbär, odon, asplöv, starrfrön
Insekter: sommartid
Nov-Maj: tallbarr

För att mala tallbarr när det ingår i födan äter tjädern småsten, vilken den förvarar i krävan/muskelmagen. Därför ses tjädrar ofta äta sten efter väggkanter.

ORRE

Orren är mindre än tjädern och väger ca tupp 1-1,5 kg och höna 0,7-1 kg Orren trivs bäst i trakter där björk- och barrskog omväxlar med, ängar, mossar och bergig mark. Den finns också i enbusksnår och på ljunghedar. Orrens föda liknar tjäderns men på vintern utgör björkknopp den huvudsakliga födan. På våren börjar orren sin lek och i slutet på maj gör hönan ett enkelt rede på marken och lägger vanligen 6-8, ibland fler. Efter omkring 3 veckors ruvning kläcks kycklingarna i mitten på juni.

RIPA

Det finns två arter av ripa i Sverige dalripa och fjällripa. De är lika till utseendet även om det finns vissa skillnader, bla genom val av levnadsplats, då fjällripan föredrar högre höjder i fjällen och dalripan just nedanför fjället och i skogslandskap.

Parbildning sker på våren och riporna samlas inte till större spelplatser som tex orre och tjäder utan tupparna försvarar sina revir. Hönorna lägger omkring 10 ägg, som hon ruvar i ca 21 dygn. Häckningsframgången varierar år från år beroende på predationstryck och väderlek. Viktiga predatorer är hermelin, räv och kråkfåglar. Vissa år kan också många kycklingar dö på grund av kallt och regnigt väder.

Ripans matvanor skiftar med ålder, säsong och levnadsplats. Kycklingarna lever första månaden huvudsakligen på insekter. För vuxna och mer än månadsgamla kycklingar dominerar bär och bärris dieten under sommaren och bete på björk och vide under vinterhalvåret.

Hos dalripan räknar man med 90% dödlighet från ägg till nästföljande häckningssäsong. Predation är troligen den vanligaste dödsorsaken

Under hösten ruggar fåglarna till en helvit dräkt som den bär fram till maj för att sedan under sommaren rugga två eller tre gånger till då den anlägger fler och fler bruna fjädrar. Allt för att dräkten ska vara så väl anpassad till miljön som möjligt vilket ökar ripans kamouflerande skydd mot rovdjur.

JÄRPE

Järpen är den mista arten av skogshönsen.

Man finner ofta järpen i fuktigare partier i granskog, gärna lite täta med lövinslag, antingen äldre skog med flera skikt eller unga skogar. I båda fallen ger granen skydd mot predatorer.

Blåbär, lingon och växande örter är huvudföda under barmarksperioden. Därför är det viktigt med luckor i granskogen. Vintertid äter järpen hängen och knoppar av lövträd, framför allt al. Förekomst och täthet av järpe gynnas av al i grandominerade skogar.

Järpen har revir och uppehåller sig inom cirka 20-40 hektar, sett över ett år. Ungfåglarna sprider sig i september och etablerar ett eget revir samma höst. Arten lever i par större delen av året, förutom den tid då honan tar hand om ungarna. Detta skiljer järpen från de andra skogshönsen där tuppar och hönor normalt bara träffas vid spelet.

Vid jakt flyger inte järpen särskilt långt efter den skrämts upp utan landar redan efter 30-50 meter lågt i ett träd.

HARE

I skogarna i Lappland finns uteslutande skogshare. Skogsharen är mest aktiv i skymnigen och på natten och tillbringar dagen i vila, ofta i en jordhåla, en skreva eller i snö. Under parningsperioden är den dock mer dagaktiv. Den har mycket bra hörsel medan synen troligtvis inte är så bra, åtminstone inte vid fullt dagsljus. Pga sina långa bakre ben kan haren endast ta sig fram med språng. Innan skogsharen tar vila för dagen går den ofta tillbaka ett stycke i sitt eget spår Sedan hoppar den åt sidan. Detta upprepas några gånger, för att vilseleda eventuella predatorer. Denna teknik nyttjar den även om den jagas. Den kan även försöka att bli av med jagande predatorer genom att springa ned i fuktiga marker.

Honan är dräktig 2 till 3 gånger per år och föder 1 till 7 ungar per kull. Varje dräktighet pågår runt 50 dygn.

Jaktkort

Områdena håller stor variation på mark/terränger med hyggen, gammelskog, ungskog, myr, Kuperat, platt, fjäll mm. Områdena är spridda över kommunen och förhållandena varierar från område till område.

För utförlig information om Vilhelminas jaktmarkerna rekomenderas en intro-dag med guide, generellt rekommenderas annars att prova 2-3 marker och lära känna dom ordentligt innan man provar fler.

Det kan vara smart att göra en utskrift från Google som ett komplement till områdes-kartan. Du ser de olika skogsmark/terrängtyperna och lär dej ganska snabbt vad som är vad i verkligheten.

Stora arealer inom en 5 mils radie (ca 80 000 ha) på skiften mellan 500-15000 hektar och till priser från 250:-/dag.

Ladda ner Jaktkarta Vilhelmina

Populations cykler-fågel föryngring

Förutspående och fastställande av orsaker till en god fågelpopulation är mycket komplex, för ett dåligt år skall flera orsaker sammanfalla,

Störst påverkan har troligtvis smågnagarpopulationerna (sork/möss). Dessa går i cykler. Finns det gott om gnagare äter predatorer dem och bryr sig mindre om kycklingar. Emellanåt kraschar gnagarpopulationen och då hamnar skogskyckling på menyn. Har det varit ett riktigt bra gnagarår finns det mycket rovdjur, när kraschen kommer blir det högt tryck på kvarvarande mat.
I mitten av juni kläcks fågeläggen, dagarna (1-2 veckor) efter kläckningen är överlevnaden beroende av vädret/temperaturen för att inte bli kalla och våta (ihjäl frysning )
Vädret påverkar även insekter/larver och dess aktivitet vilket är viktigt då det nästan uteslutande är kycklingarnas föda första månaden.

Under ultimata förhållanden kan kycklingarna äta sig mätta och ändå hålla sig i skymd terräng mot predatorer. Den sämsta tänkbara kombinationen vått väder plus dåligt med insekter. Ju sämre förutsättningar det blir desto mer måste dom springa och jaga insekter i öppen terräng och utsätta sig för predatorrisk.

Guidning

Det finns flera skäl att ta hjälp av en jaktguide

För att höja resultat på din jakt
Tillgång till lokalkännedom om de olika jaktmarkerna
Få tillgång till jakt med hund
Bli en bättre jägare, du vet vad du vill förbättra och ni går igenom önskade situationer under dagen
Få hjälp vid injagning av hund

Vi anlittar endast erfarna guider med väl fungerande hundar

Pris vid förfrågan